Wikivarum

Om stereotyper

oktober 21, 2010
Kommentera

Det här inlägget tar upp de helt grundlösa antaganden som ofta görs om stereotyper.

Forskningen har nämligen tvärtemot vad man vanligen får höra i massmedia visat att stereotyper ofta stämmer.

Redan 1995 så intresserade sig tre forskare för ämnet stereotyper.

De heter Lee J. Jussim, Clark R. McCauley, och Yueh-Ting Lee. Tillsammans skrev de avhandlingen: Stereotype Accuracy: Toward appreciating group differences. Så här kommenterade de sitt arbete.

”First, research on any type of accuracy in social perception was all but unthinkable until the 1980s. Theoretically, social psychology has been and continues to be dominated by a focus on social cognition that emphasizes error and bias; research finding evidence of accuracy runs against the theoretical zeitgeist.”

”As Thomas Kuhn might have predicted, this is probably one of the major sources of resistance to accuracy research. Second, the idea that stereotypes may sometimes have some degree of accuracy is apparently anathema to many social scientists and laypeople. Those who document accuracy run the risk of being seen as racists, sexists, or worse.”

Beträffande forskningens resultat så konstaterades följande under arbetets gång:

”The scientific evidence is that the primary function of stereotypes is what researchers very prettily call ”the reality function”. That is, stereotypes are useful tools for dealing with the world. Confronted with a snake or a faun, our immediate behavior is determined by generalized beliefs—stereotypes—about snakes and fauns. Stereotypes are, in fact, merely one aspect of the mind’s ability to make generalizations, without which science and mathematics, not to mention much of everyday life, would be impossible. Researcher Clark R. McCauley:”


Publicerat i Stereotyper

Om strukturer (som orsak)

oktober 20, 2010
1 kommentar

Strukturer är mönstret som uppkommer efter att människor gjort sina val.

Om exempelvis 100 människor får välja mellan vaniljglass, chokladglass och nougatglass och majoriteten väljer vaniljglass medan färre gillar choklad och minst antal föredrar nougatglass då har vi en struktur som kan analyseras.

Men varför valde då människorna som de gjorde? Fanns det en struktur som gjorde de valde som de gjorde? Kan man säga det beror på strukturer att fler människor i exemplet valde vaniljglass? Givetvis inte, valet gjordes ju innan strukturen uppkom.

Valet var ju vad som skapade strukturen, inte tvärtom. Ett val kan alltså aldrig förklaras av strukturer. Att så sker i den offentliga debatten döljer att man inte kan besvara den egentliga frågan. Varför gjordes valet “in the first place”?

Vad detta handlar om är att korrelation (överensstämmelse) och kausalitet (orsakssamband) inte är samma sak.

Så här sammanfattas det hela av Professor Bo Rothstein i Statsvetenskaplig tidsskrift:

”Denna slags struktur-funktionalistiska förklaringar har emellertid sedan början av 1980-talet utsatts för en närmast förödande vetenskapsteoretisk kritik.”

”Samhälleliga strukturer skapas och reproduceras av konkret handlande enskilda individer. Strukturella förhållanden är inga organiska fenomen som saknar koppling till enskilda individers handlingar därför att ingen formell eller informell regel eller systematisk ordning i samhället kan existera utan att de enskilda individerna agerar för att reproducera dessa. Därmed kan inte strukturförklaringar existera frikopplade från aktörsförklaringar, utan strukturförklaringar måste kombineras med en förklaring av vilka de sociala mekanismer är som förmår individerna att handla i enlighet med strukturernas krav och därmed reproducera dem (Hedström & Swedberg 1998; Rundqvist 1998).”

”De flesta strukturförklaringar, vare sig de avser det patriarkala förtrycket eller andra slags förtryck, bygger inte på en sådan metodologisk individualism utan istället på en funktionalistisk ide som bortser från de reellt agerande aktörernas motiv och intressen och de saknar därmed ett fundament på aktörsnivån som gör det möjligt att förstå och förklara varför aktörerna reproducerar de strukturella förhållandena de ingår i”


Publicerat i Strukturer

Om kvotering (till höga positioner)

oktober 20, 2010
Kommentera

Det finns en mängd ideologiska argument mot kvotering. Det tyngsta argumentet är dock att kvotering helt enkelt inte funkar.

Norge införde för ett tag sedan en lag som säger att det skall vara minst 40% kvinnor i företagens styrelser. Lagen infördes för att politiker lurades av genusforskare att tro att lagen skulle funka och jämställdhetstänk rinna ner i företagen.

Genusforskarna ljög dock för politikerna på i stort sett alla punkter. Antalet kvinnor som sitter i styrelser har nämligen inte ökat utan minskat

”Sedan Norge införde en kvoteringslag för kvinnor i bolagsstyrelser har antalet kvinnor i börsbolags styrelser minskat från 950 till 765. Anledningen verkar vara att bolag klassas om för att undkomma lagen.

En annan utlovad effekt som uteblev var en ökning av antalet kvinnliga chefer. Genuskunniga hävdade tvärsäkert att om fler kvinnor är i styrelsen så blir det fler höga chefer som är kvinnor. Även detta har visat sig vara bluff och båg.

Det finns till och med tecken på att högre andel kvinnor i styrelsen minskar antalet kvinnliga chefer i företaget. Det finns två tänkbara förklaringar till detta.

a) Kvinnliga chefsämnen blir istället styrelsemedlemmar pga lagen

b) Styrelsekvinnorna motiveras inte av högre jämställdhet utan av företagets bästa och ser det som en risk att anställa oprövade kvinnliga chefer framför erfarna beprövade manliga chefer.

Li Jansson på Timbro har sammanställt rapporten (pdf): Kvotering inte bara en kosmetisk reform

Ett vanligt argument för kvotering har på sistone varit att påstå kvinnor i ledningen ökar lönsamheten i företag.

Det är lätt att hitta tidningsartiklar i massmedia med det påståendet. När Svenskt Näringsliv prövar detta påstående i en meta-studie av 14 olika studier så visar det sig att även detta är en lögn från genusfolket.

”Det finns inget klarlagt samband mellan kvinnor i styrelser eller på toppositioner i företag och bättre ekonomiska resultat. 14 andra studier visar samma sak.”

Vid en ordentlig genomgång av studierna så konstaterar man att det i ungefär hälften finns viss korrelation men den förklaras på följande:

”Tänkbara förklaringar till att vissa studier visar på samvariation uppges av forskarna själva vara att lönsamma företag: Kan vara mer benägna att anställa kvinnor. Att de kvinnor som anställs i själva verket utmärks av att de är högutbildade och inte i första hand av att de är kvinnor. Att det är blandningen av kvinnor och män som ger större lönsamhet.”

Argumentationen är dock ofullständigt då den lider av det som i vetenskapen kallas ”direction problem” Det kan nämligen vara så att det de högkvalificerade kvinnorna själva som i högre grad dras till redan lönsamma företag.

Flera studier visar nämligen att en av de viktigaste faktorerna att bestämma vad högkvalificerade kvinnor arbetade med var vad kvinnorna själva var intresserade av.


Publicerat i Könskvotering

Om löneskillnader (mellan könen)

oktober 20, 2010
1 kommentar

Våra massmedier upprepar gärna att det finns en löneskillnad mellan män och kvinnor.

Vad det talas mindre högt om är hur man räknat för att komma fram till denna löneskillnad. Som exempel får ni denna länk till kommunalarbetaren som även hänvisar till medlingsinstitutet.

Medlingsinstitutet är den statliga myndighet som praktiskt taget alla som diskuterar löneskillnader mellan könen har som källa. Den som exempelvis läser till sidan om länkarna hos SCB ser att det tydligt och klart står att deras källa är medlingsinstitutet.

Det är alltså på Medlingsinstitutets uppdrag ekonomen Hans Olsson räknat fram siffrorna som anges i KA. Den första siffran han anger 16% är ur diskrimineringssynpunkt rent nonsens. På medlingsinstitutets egen sida kan man nämligen läsa att:

”Den största skillnaden finns inom landstingen. Där är kvinnornas löner 28 procent lägre än männens.”

Det är alltså 16% fattigare kvinnor… fast ännu fattigare kvinnor i landstingen? Den som dock läser vidare får snabbt förklaringen på de konstiga siffrorna.

”Den viktigaste förklaringen till de stora löneskillnaderna inom landstingen är att män och kvinnor återfinns i olika yrken.”

Det var alltså inte lönediskriminering, det var olika yrkesval. Och inte nog med det man hade heller inte räknat med ålder eller utbildning. Hos KA kommenterar Hans Olsson detta

Notan blir lägre om man räknar bort skillnader i yrke, ålder och utbildning mellan män och kvinnor. Kvinnor har då i genomsnitt 6,5 procent lägre lön än män.”

Ok det låter ju bättre även om det såklart är helt oacceptabelt att kvinnor får en krona mindre än män för samma arbete under samma förutsättningar. Det påpekar även Hans Olsson:

”Den här standardvägda löneskillnaden kan enligt Hans Olsson ses som ett uttryck för ren könsdiskriminering.”

Problemet är att det är en lögn från honom från början till slut. Vid siffran 6,5% har man nämligen bara tagit hänsyn till ålder, utbildning och yrke.

Men det är betydligt fler saker som påverkar lönen, saker som Medlingsinstitutet inte alls tar hänsyn till i sina siffror.

Som om detta inte var nog så försöker sedan Hans Olsson utnyttja feminism för rent partipolitiska uttalanden.

”Då har vi fortfarande problemet med att hela kommunsektorn är lågavlönad. Det handlar om det jag kallar strukturell diskriminering och här måste man börja prata om hur vi värderar olika slags arbete.”

Hur bra koll man har på marknadsekonomi har förstås ingenting att göra med jämställdhet. Det här kallar han en jämställdhetsfråga enbart för att det minskar sannolikheten han blir kritiserad.

Anledningen att kommunsektorn är lägre avlönad är att den är avlönad av skattepengar som måste komma från den privata sektorns lönsamhet. Att sålunda kommunalanställda skulle kunna ha lika höga löner är en omöjlighet.

Trots detta tydliga besked från svenskt näringsliv så fortsätter massmedia att försöka inbilla folk företag skulle tjäna mer pengar bara de anställde fler kvinnor.


Om jämställdhet (och feminism)

oktober 20, 2010
2 kommentarer

Vi förespråkar jämställdhet i definitionen att det mellan könen individuellt skall råda:

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Denna definition anser vi står för riktig feminism. Andra definitioner står varken för jämställdhet eller för feminism. De står för specifika partipolitiska ideologier som bara utnyttjar feminism för att det skall bli svårare att kritisera dem.


Välkommen till en nyskapad blogg

oktober 20, 2010
3 kommentarer

Första inlägget, välkommen till mitt senaste galna påhitt.


« Föregående sida